måndag, december 09, 2013

Säg upp avtalet om Lunds färdtjänst: Gör om, gör rätt!

Idag kunde vi i Sydsvenskan läsa en artikel som på ett rakt och tydligt sätt beskrev hur färdtjänsten i Lund fungerar idag. Svaret är: Inte alls. I artikeln ger en chaufför en inblick i hur hans och hans kollegors arbetsvardag ser ut, med långa arbetsdag (sällan under 10 timmar), ständig utsatthet för utskällningar och klagomål från besvikna och arga färdtjänstresenärer och omfattande administrativa arbetsuppgifter som måste utföras samtidigt som själva bilkörandet. Samtidigt vittnar resenärerna, alltså de personer som på grund av hög ålder, sjukdom eller funktionshinder har rätt till färdtjänst, om att de inte längre vågar beställa en färdtjänstbil på grund av den låga tilltron till att bilen kommer i tid. De väljer istället att ta den vanliga bussen.

Läs artikeln om chauffören: "Vi känner oss utnyttjade" och artikeln som beskriver situationen ur resenärernas perspektiv: "Färdtjänsten fungerar ännu inte som en ska" .

Vänsterpartiet kräver nu att avtalet med Helsingborgstaxi, som kör färdtjänsten i Lund, rivs upp. Vi visste redan när avtalet skrevs att upphandlingen gjordes till ett alldeles för lågt pris, så långt att verksamheten inte skulle kunna bedrivas på ett vettigt sätt.

Det bästa vore att färdtjänsten kördes av kommunen själv, i egen regi. Då skulle kommunen ha insyn och kontroll över hela verksamheten och det skulle vara mycket enklare för resenärerna att komma med åsikter och vara med i ett bra kvalitets- och förändringsarbete.

Pressmeddelande skickat av en av Vänsterpartiets representanter i tekniska nämnden, Anders Jarfjord, idag
Som Sydsvenskan rapporterat har det nya färdtjänstavtalet inte blivit vad man förväntade sig. Problemen har varit och är fortfarande stora. Trots att man haft mer än två månader på sig har Taxi Helsingborg inte lyckats leverera vad man sagt sig kunna göra. Frågan är om det överhuvudtaget är möjligt. 
Genom att försöka planera ett större mått av samkörning menar Taxi Helsingborg att kostnaden också ska bli lägre. Tidigare kostade färdtjänsten i Lunds kommun cirka 25 miljoner per år. Enligt nuvarande avtal menar bolaget att det ska vara möjligt att erbjuda samma service för cirka 17,5 miljoner. Ett ökat samkörande är klart positivt men inte hela sanningen bakom prispressen. För att den ska vara möjlig förutsätts en rejäl löne- och ersättningsdumpning till åkarna. 
En chaufför berättar att han kan få en färdtjänstkörning från Lund till Malmö när han står uppställd på Sturup. För den timme som denna körning beräknas ta kan ersättningen vara så låg som 30 kronor. Att det inte går ihop är klart och det speglas också i Sydsvenskans artikel där vd Tommy Edlund berättar att de som inte vill blanda olika körningar inte har någon plats hos Taxi Helsingborg. Åkarnas vägran är här förståelig.  
Vänsterpartiet i Lund menar att det är dags att se över Lunds kommuns upphandlingspolicy. Det kan inte vara rimligt att kommunen genom sina upphandlingar stöder en osund konkurrens som bygger på lönedumpning. Om det kommer in ett anbud som verkar orimligt lågt bör upphandlande myndighet kräva in ett ordentligt underlag som kan stödja anbudets nivå. Att enbart hänvisa till Lagen om offentlig upphandling (LOU) räcker inte. Göteborgs kommun har t ex fått rätt när de avvisat anbud som varit orimligt låga. 
Situationen är akut och det verkar inte som Taxi Helsingborg klarar av att lösa problemen med färdtjänsten. Trots upprepade försök och kontakter från Tekniska förvaltningen med bolaget har det inte skett någon förbättring. Läget är akut och måste lösas. Det är hög tid att säga upp avtalet så fort man har en akut lösning klar. Göra en ny upphandling som bygger på faktiska kostnader och inte på ett utnyttjande av chaufförer. För färdtjänstens brukare, för åkarna och för justa villkor i kommunens upphandlingar.

tisdag, december 03, 2013

Dagens mediautspel!

En blogg om en tweet i en papperstidning! Ur dagens (2013-12-03) City Lund.

Alltså inte en enda finmiddag i egenskap av politiker, that is. I egenskap av gammal studentkårsaktiv ska jag i mitten av december på universitetets tre-år-före-350-årsjubileum-fest. 

lördag, november 30, 2013

Bygg kulturhus istället för kongressanläggning!

Jag hade en insändare inne i Sydsvenskan igår, om att vi i Vänsterpartiet vill bygga ett kulturhus istället för kongressanläggning vid Västra stationstorget.

Vänsterpartiet vill att kommunen ska satsa på 1) kulturen istället för "mötesindustrin" eftersom vi tror att det ger mer tillbaka till de vanliga lundaborna och 2) ett hus som är öppet för alla istället för ett hus som är stängt för alla som inte kan betala för att boka in sig i de ofta väldigt dyra mötesrummen som ett sådant hus erbjuder. 


torsdag, november 28, 2013

Vänsterns budget ger rejäla satsningar på vård och skola

Idag har kommunfullmäktige i Lund beslutat om en tilläggsbudget, utöver den ordinarie budgeten för kommunen för 2014 som vi beslutade om i juni. Detta är ett väldigt ovanligt förfarande, att ta om budgeten i november när det redan finns en från juni. (Jag har skrivit lite mer om budgetprocessen och den nya borgerliga budgeten här).

Anledningen till den nya budgeten är att den borgerliga majoriteten i Lund har valt att höja skatten med 40 öre, för att täcka framförallt de stora och ökande kostnaderna för fastighetsunderhåll. En sådan skattehöjning är väldigt välkommen och behövlig, men det är samtidigt väldigt modigt av den borgerliga majoriteten att genomföra. Det måste ha varit svårt att konstatera att skattesatsen behövde återställas, och att hela den sänkning borgarna har gjort de senaste sju åren i Lund nu måste raderas i ett enda beslut.

För lite och för sent 
Vi i vänsterpartiet tycker att en skattehöjning är mycket välkommet, men det är för lite och för sent. 40 öre räcker en bit, det ger cirka 90 miljoner till kommunen kassa. Av dessa pengar lägger majoriteten 60 miljoner på fastighetsunderhåll. Fastighetsunderhållet i Lund, alltså löpande årliga renoveringar av byggnader (framförallt skolor, förskolor och idrottshallar) är eftersatt. I många skollokaler har det konstaterats fuktproblem och mögel, evakueringar har behövt göras och skollokaler har till och med rivits. Nedskärningar på underhållet under många år har nu visat sig vara dyrt. Dagens lärdom är: Gör inte så! Strunta inte i de små kostnaderna som behövs för att hålla uppe nivån - det kommer bli betydligt dyrare när renoveringsbehovet blir akut.

Rejäla satsningar på skola och äldreomsorg - och mer!  
Vänsterpartiets och Demokratisk vänsterns gemensamma budget innehåller det som borgarna förslår, plus ytterligare rejäla satsningar på skolan och äldreomsorgen, det som är kommunen kärnverksamheter och där vi har flest personal anställd. En del av de pengar vi satsar här behövs för att säkerställa att löner kan höjas och för att möta prishöjningar på mat och andra produkter, men utöver det kan vi satsa på fler anställda och nya saker som behövs. Förutom vård och äldreomsorg föreslår vi förstärkningar på stadsbyggnadskontoret för att öka bostadsbyggandet, förbättrat underhåll av gator och parker, en satsning på Kulturskolan, inklusive taxesänkning, att skolornas simundervisning blir fri från och med 2014 samt att bidragen till barn och ungdomars idrotts- och föreningslivet räknas upp. Dessutom en satsning på arbetet mot hemlöshet. Till slut tar vi bort vårdnadsbidraget ur Lunds budget (vårdnadsbidraget har utretts i åtta år och ännu inte genomförts).

Vänsterpartiets och Demokratisk vänsterns budget i siffror - utöver det borgerliga förslaget:
Skola, förskola, vuxenutbildning: + 65 miljoner
Äldreomsorgen: + 38 miljoner
Bostadsbyggande: + 2 miljoner
Gator och parker: + 2 miljoner
Fri simundervisning, höjda föreningsbidrag, taxesänkning kulturskolan: + 5 miljoner
Ökat arbete mot hemlöshet: + 2 miljoner
Inget vårdnadsbidrag: - 2 miljoner (kommunen tjänar två miljoner på att inte genomföra vårdnadsbidraget)

Skattehöjning behövs, men vi vill hellre sänka i Lund! 
För att finansiera våra satsningar föreslår Vänsterpartiet och Demokratisk vänster en total skattehöjning på 85 öre (borgarnas 40 och så 45 öre till). I en tid med borgerlig regering har samhället förlorat många miljarder kronor i inkomster på grund av skattesänkningar på statlig nivå (förmögenhetsskatten, arbetsgivaravgifter, fastighetsskatt m.m.). Kommuner och landsting/regioner tvingas då att höja sina skatter för att matcha detta. Vi skulle hellre se sänkta skatter i kommunen och landstinget, och höjda skatter på riksnivå. Totalt betalar lundaborna idag 1,3 miljarder kronor mindre i skatt än 2006, på grund av skattesänkningar på nationell nivå. Det är massor med pengar som vi hade kunnat göra bättre skola och bättre äldrevård för.

söndag, november 24, 2013

Motion, frisk luft och vänsterpolitik!

Min söndagseftermiddag användes till att dela några hundra flygblad i brevlådor i Södra Sandby. Vi var fyra partikamrater i Sandby och ytterligare fyra i Veberöd och Genarp. Runt 1000 flygblad blev det allt som allt. Trots novemberkylan var det en härlig promenad, man håller sig ju varm om man håller sig igång! (Att jag sedan gick vilse i östra delarna av Södra Sandby påväg tillbaka till busstationen är en annan historia. Note to self: Lämna inte ipaden hemma, då går du vilse.)

Det här året har Vänsterpartiet Lund delat ut 50 000 flygblad i bostadsområden i olika delar av Lund. Femtiotusen! Ett stort antal kamrater har lagt många timmar av sin fritid på att gå runt i bostadsområden, inte bara för att få motion och frisk luft, utan också för att sprida vänsterpolitik med vår syn på världen vi lever i och hur vi ska göra den bättre. Det är otroligt fint.

Som kommunpolitiker hinner man tyvärr inte vara med så mycket på utdelningar och allmänpolitiska diskussionsmöten. Min kalender håller mig istället fångad i kommunpolitiska möten många kvällar i veckan. Men en obokad söndag som idag har man alla möjligheter att få motion och frisk luft i kombination med lite sightseeing på hemmaplan.

Vänsterpartiet Lund är idag en partiförening som mår väldigt bra. Vi har ökat både antalet medlemmar och antalet aktiva medlemmar rejält det senaste året. Under ledning av Abe och Jenny, våra kommunikationsexperter, har en aktivistgrupp startats. Aktivistgruppen är spjutspetsen i en organisation som ger oss möjlighet att dela ut stora mängder flygblad, hålla diskussionsmöten och skriva debattartiklar. Valrörelsen började för längesedan!

söndag, oktober 27, 2013

(v) Lunds nyhetsblad, "Politiken", oktober-versionen

Efter kommunfullmäktige i torsdags sammanställdes (v) Lunds oktober-nummer av "Politiken", vårt nyhetsblad. På ena sidan har vi ett referat från kommunfullmäktige och på andra sidan mer allmänpolitiska artiklar. Läs hela Politiken här!

torsdag, oktober 24, 2013

Hej då Stortorget 1 och Kiliansgatan 12

Nu har kommunfullmäktige fattat beslut att sälja två fastigheter i centrala Lund: Stortorget 1 och Kiliansgatan 12. Debatten har varit lång och tagit flera varv, men argumenten och skiljelinjerna har hela tiden varit tydliga.

Från vänsterpartiets sida har vi varit tydliga med två saker:

1) Vi tycker om att äga fastigheter tillsammans, alla vi lundabor
2) Vi tycker att kommunen ska vara en aktiv fastighetsägare i Lunds centrum

Vänsterpartiet tror på ägande tillsammans. Genom att äga och driva verksamheter tillsammans, oavsett om det är kontorsfastigheter, skolor eller sjukhus, garanterar vi det demokratiska inflytandet över desamma. Om vi överlämnar ägande och drivande till privata intressen lämnar vi också över stort inflytande till andra aktörer än de som vi har valt i allmänna val (alltså oss kommunpolitiker). Och det här är viktigt. För som medborgare kan man direkt påverka utveckling och beslut genom att kontakta sina politiker, engagera sig och rösta i allmänna val. Sådan möjlighet att påverka finns inte gentemot privata företag som på olika sätt agerar i samhället. De bestämmer helt och hållet själva och låter ofta (alltid) det ekonomiska intresset styra över det allmänna intresset - det som är bäst för flest invånare.

Vänsterpartiet tror också på att Lunds kommun på olika sätt ska agera för att samhället ska styras i den bästa riktningen. En metod, bland många, är att aktivt agera som god fastighetsägare i Lunds centrum. Kommunen har många anställda tjänstemän som arbetar med fastighetsskötsel och förvaltning, för att kommunen ska kunna äga fastigheter som vi oftast har egen verksamhet i, men inte alltid. Vår partilokal finns till exempel i ett hus som kommunen äger, och där finns både restaurang och andra föreningslokaler. Genom att agera som fastighetsägare kan man vara med och sätta hyror samt påverka vem som ska få hyra och på så sätt styra hur vi vill att Lunds centrum ska utvecklas. Vill vi har fler caféer eller vill vi har fler kulturutövare?Vill vi sätta hyrorna på en sådan nivå att till exempel hantverkare och konstnärer kan hyra lokal i Lund eller vill vi ha så höga hyror som möjligt för att få in pengar? Sådana beslut ska lundaborna kunna fatta genom sina folkvalda politiker. Men då måste vi äga fastigheterna.

Men nu säljer vi två centrala fastigheter. Det är både synd och dåligt.

Grattis till de rika!

Sverige har blivit en lite bättre plats för de rika. Idag vann den borgerliga regeringen frågan om minskad skatt för de som har höga löner. Fram till idag slog den statliga skatten in när en person tjänar mer än 36 000 kronor. Då får man inte bara betala kommunal skatt utan även statlig. Den borgerliga regeringen har nu fått igenom en höjning av den gränsen, till 42 000 kronor. Det betyder att färre personer får betala den statliga skatten, och samhället går miste om skatteintäkter på tre miljarder. Vad skulle du hellre vilja använda dessa tre miljarder till, istället för skattesänkningar för de rika?

måndag, oktober 21, 2013

Äntligen en borgerlig skattehöjning i Lund

Idag lanserade den borgerliga majoriteten i Lund sin nya budget. Att så skulle ske aviserades redan i juni när den liggande budgeten för 2014 beslutades, och det kom då klara tecken på att det även skulle komma förslag på en skattehöjning från borgerligt håll.

Kommunen beslutar vanligen om sin budget i juni året innan den ska gälla. 2014 års budget beslutades alltså i juni i år. Enligt kommunallagen måste en kommun fatta beslut om sin skattesats, vilket ju påverkar budgeten helt och hållet, innan november månads slut. Efter budgetbeslutet i juni har sedan nämnder och styrelser hösten på sig att ta fram sina egna internbudgetar utifrån kommunfullmäktiges beslut om hur stora resurser varje nämnd får, och internbudgetarna ska sedan presenteras senaste februari det året då de ska gälla (oftast tas beslut om internbudgetarna i november-december).

När budgeten beslutades i juni var det givet att det fanns saker som vi inte riktigt visste hur mycket de skulle kosta, men som vi då trodde skulle behöva finansieras under 2014. Det var framförallt tre saker:

- nya regler från socialstyrelsen som skulle innebära stora förändringar när det gäller personal på äldreboenden, framförallt boenden där äldre med demens bor och vårdas
- lärarnas löner 2014, efter kommande löneförhandlingar
- statens nya skatteutjämningssystem mellan kommuner (rika kommuner får bidra med resurser till fattigare kommuner)

Nu har det hela fallit ut så att socialstyrelsens nya regler och skatteutjämningssystemet har skjutits på framtiden. Men däremot har en ny stor kostnad "tillkommit" (dock känd sedan många år):

- underhåll av fastigheter som har drabbats av mögel- och fuktskador.

Borgarna föreslog idag en skattehöjning på 40 öre för att täcka framförallt ökat fastighetsunderhåll, men också för att stärka upp på några andra områden. Den borgerliga majoriteten röstade i juni ner tre olika förslag på skattehöjningar och därmed större resurser till kommunens olika verksamheter. I november väljer de själva att föreslå en skattehöjning. De har alltså tänkt om. Bra så. Nu har vi i oppositionen en månad på oss att fundera på hur vi ska förhålla oss till borgarnas nya budget.

Vänsterpartiets budget från i juni innehöll en skattehöjning på 70 öre, vilket ger 173 miljoner extra till kommunens verksamheter (mot borgarnas nu 91 miljoner som 40 öre innebär). Vår budget innehöll redan då större satsningar på vården, skolan, sociala verksamheter, kultur och fritid än den borgerliga budgeten.

Under sju år har den borgerliga majoriteten i flera steg sänkt skatten i Lunds kommun med 40 öre. Det har gett en vanlig lundabo lite mindre än en hundralapp mer i månaden. Verksamheterna har naggats i kanten, skolorna går back, barngrupperna i förskolorna ökar och sociala satsningar har lagts ner. Ett år innan valet har borgarna tänkt om, och återställer hela sin skattesänkning på ett bräde. Man blir ju lite förvånad. Men samtidigt också lite glad över att den borgerliga majoriteten nu ser klart och vill vara med och ta ansvar.

söndag, oktober 20, 2013

Lyckan i att arbeta ideellt tillsammans!

Den är helgen har jag turnerat runt på årets tredje norrlandsresa. Det blir nog 24-25 tågtimmar när jag är hemma igen måndag lunch (förhoppningsvis i tid för måndagslunchen med s och mp).

Turnén sträcker sig Lund-Umeå-Kramfors-Näsåker-Stockholm och så tillbaka hem till Lund. Själva syftet med norrlandsresan har varit utvärderingshelg med festivalen Urkult, folk- och världsmusikfestivalen i Näsåker, Ångermanland, som jag har volontärat på i tre somrar som ansvarig för festivalkansliet tillsammans med Ewa.

Urkult har över 500 volontärer som alla delar en och samma känsla: Det är fantastiskt roligt att göra saker tillsammans! Och framförallt är det otroligt häftigt att bygga något stort, planera, drömma, fundera och genomföra det som man först trodde var omöjligt. Med så små ekonomiska medel som möjligt och med så stort inflytande och hjälp från så många personer som möjligt. Det är inte bara otroligt roligt att arbeta tillsammans såhär, utan också viktigt - för vi är en del av något större. Vi bygger, målar, lagar mat, fixar el, hämtar folk vid tåget, visar dem rätt och tar hand om varandra. På festivalen visar vi hur ett solidariskt och jämlikt samhälle faktiskt kan se ut i praktiken. Det är så fint att folk från hela Sverige sammanstrålar helt gratis på en ledig helg i oktober för att planera stordåd tillsammans, och ger järnet en hel vecka i augusti bara för belöningen att det är så skoj! 

Nu i helgen var det kallt i Näsåker, nollgradigt. På vintern är Festplatsen öde och Markusgården har återgått till att vara fritidsgård och biograf för byns invånare. I augusti firar Urkult tjugo år som Sveriges vänligaste festival och då tänds åter eldarna i den lilla byn Näsåker vid Nämforsen i Ångermanland. 







onsdag, oktober 09, 2013

Äntligen! En kvinna!

Idag offentliggjordes vem som kommer vara främsta företrädare för Lundakarnevalen 2014: Futuralkarnevalen! Karnevalsgeneralen leder karnevalskommittén, som styr hela arbetet. Generalen är inte bara en viktig ledare för en otroligt stor organisation, utan också en betydelsefull person inom Lunds studentliv de kommande åren. Den nyss avgångna tidigare generalen, Erik Neppelberg, har förvaltat sitt uppdrag väl och deltagit i debatter, diskussioner och events inom kulturområdet långt utanför studentvärlden.

Generalsvalet betyder att det enorma fantastiska underbara arbetet med nästa Lundakarneval, som kommer involvera 5000 ideella studenter, är igång! 

Men det mest fantastiska är att den nya karnevalsgeneralen är en kvinna! Lundakarnevalen har arrangerats med jämna mellanrum i 146 år. Aldrig tidigare har den främsta företrädaren varit en kvinna. De första hundra åren kanske man kan köpa, men de senaste 46 har kvinnornas andel bland studenterna ökat och idag är majoriteten av grundstudenterna kvinnor. Förra gången en general valdes, för fyra år sedan, stod debattvågorna höga, både före och efter valet. Den här gången känns det otroligt skönt att slippa dessa diskussioner. Det är helt enkelt en otrolig befrielse att en kvinna valdes. 

Man kan tycka att det är en småsak. Vem bryr sig om en studentföreträdare i den lilla staden Lund? Vad betyder det i det långa loppet? Kanske inte jättemycket. Men det är alltid viktigt när den här typen av barriärer bryts, när kvinnor tar sig in på områden där endast män tidigare haft tillträde (och tvärtom, när män tar sig in på områden där kvinnor dominerat). Framför allt är detta viktigt när det gäller ledande positioner, med makt och medialt utrymme. 

Därför jublade jag ett extra stort och högt "wehej!" när det visade sig att Fanny Ramel, eller Fanny Futural som hennes "artistnamn" verkar bli, är karnevalsgeneral 2014!

Wehej! Snart är det vart fjärde år igen!

Foto från Lundakarnevalens facebook-sida, fotograf Lukas Norrsell, tidningen Lundagård

onsdag, oktober 02, 2013

En miljon till mässor, möten och mingel

De senaste året har Lunds kommun deltagit på två av politiker-branschens största "mässor": Almedalen i Visby och MIPIM i Cannes. Den senare (vars namn får mig att tänka på en förskoleavdelning) är en jättestor mässa för fastighetsbranschen: byggbolag, investerare, politiker och arkitekter.

Dessa två stora mässor kostar tillsammans Lunds kommun nästan en miljon kronor om året, och förmodligen över en miljon om de budgetar man vill ha för 2014 går igenom. Almedalen kostar 450 000 kronor och MIPIM 2013 523 000 kronor. Till MIPIM vill man 2014 ha en ökad budget - hela 660 000 kronor.

Från vänsterpartiet är vi väldigt kritiska till Lunds kommuns deltagande i både Almedalen och MIPIM. Det hävdas att Lund måste vara på plats för att synas, enligt devisen syns man inte finns man inte. Nu är det ju dock inte så att kommunen säljer något som måste visas upp på en mässa eller måste locka till sig så hemskt många fler invånare (vår bostadsbrist är skriande och Lund passerade 114 000 invånare-milstolpen i augusti 2013).

Almedalen är idag en kaosartad mötesplats för politiker, företag, myndigheter och föreningar. Mängden besökare anses nu vara ett problem och boende måste bokas ett år i förväg. Visby byggdes för att stänga ute anstormningar av människor, inte för att låta dem dra runt i dröser innanför murarna. Lunds kommun deltar med ett par andra kommuner, Malmö högskola (men inte Lunds universitet) och Region Skåne i Öresundshuset, och större delen av vår kostnad för Almedalen är just för att hyra det här centrala huset.

MIPIM vet jag inte så mycket om utan har bara fått en presentation där det framgick att alla var nöjda med deltagandet och att vi nästa vill ha vårt eget namn, Lund, ska synas tydligare på monterns framsida. Det skulle kosta ytterligare 100 000 kronor, vilket ökar kostnaden från 523 000 till 660 000

Det intressanta med kommunens deltagande i de här mässorna är kanske inte vad som görs på mässorna eller hur kommunens delegation ser ut, utan om det är rätt sak att lägga pengarna på. Tycker vi att det är så viktigt att delta på Almedalen och MIPIM med stora delegationer (10-12 personer per mässa) - eller vill vi lägga pengarna på något annat?

Den stora frågan är alltså: Vad använder vi bäst en miljon kronor av medborgarnas pengar till?

Tidigare inlägg om Almedalen:
"Bra, dåligt eller bara kul" 
"För mycket jippon" 
"Till Almedalen!" 

lördag, september 28, 2013

Lördagsmys på kommun-tjohejsan i Dalby

Det var en fin höstig lördagsförmiddag när kommunen anordnade en ... ja... uppvisningsdag av sina verksamheter i Dalby. Under några år har det pågått ett projekt kallat "Fokus Dalby", med syfte att sätta lite fokus på tätorterna utanför Lund (Dalby, Sandby, Veberöd, Genarp och småbyarna Revingeby och Torna Hällestad). Som avslutning på projektets Dalby-fas, innan Veberöd hamnar i fokus istället, visade alla kommunens förvaltningar upp sig för Dalbyborna, inklusive sopbil, brandbil, skateförening och invigning av renoverad parkpaviljong! Helmysigt!

Vi politiker som sitter i styrgruppen för tätorterna-utanför-staden-projektet deltog också i politiker-speed-dejting. Tanken var att vi under två halvtimmespass skulle vara tillgängliga för små pratstunder med intresserade medborgare. Det var inga dröser som ställde sig i kö, men jag fick några pratstunder om äldreomsorg och friskolor, skateanläggning (både för och emot), vinster i välfärden och hur man minskar biltrafiken. Dessutom kom det fram en person som funderade på att bli medlem i partiet och vid ett tillfälle fick jag en intressant pratstund om hur man gör för att påverka och engagera sig. 

Den största behållningen var nog ändå att få gå runt och prata med alla förvaltningar. Oftast träffar vi som sitter i kommunstyrelsen mest kommunala chefer, men nu fanns det tillfälle att prata med kommunanställda som jobbar närmare verksamheten. Lördagsmys med folket i soliga Dalby rekommenderas! 

Nyrenoverad parkpaviljong (även kallad "Holken") 

Utställningsskärm om Dalby centrum, något som självklart engagerar folket i Dalby.

torsdag, september 26, 2013

Septembers version av kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige-kväll! Nästan en hel arbetsdag efter den vanliga arbetsdagen har slutat... Det är inte något särskilt upplyftande dagordning idag. Av 6 vanliga beslutsärenden kan 4 nog sägas vara formaliteter, beslut som måste tas av kommunfullmäktige men som det inte finns några särskilt stora motsättningar (lite utlåning till Arena-bolaget, lite ägardirektiv, lite reglementesförändring och lite "emissionsavtal").

Två stora ärenden finns dock idag: Försäljningen av två fastigheter i innerstaden (Stortorget 1 och ett hus på Kiliansgatan) och ett åtgärdsdokument för att öka bostadsbyggandet i Lunds kommun. 

Vi i Vänsterpartiet är väldigt negativ till fastighetsförsäljningarna, vilket jag har skrivit om innan. Borgarna vill sälja fastigheter dels för att delfinansiera bygget av det nya kommunhuset "Kristallen" vid stationen och dels för att man av princip inte tycker att kommunen ska äga fastigheter som inte har direkt koppling till kommunal verksamhet. Vi tycker precis tvärtom. Det finns ett värde i att kommunen äger fastigheter, speciellt i innerstaden. Även om det inte bedrivs skola eller äldreboende, eller är kontor för någon kommunal förvaltning, kan fastigheterna hyras ut till exempelvis föreningar, hantverkare, företagare eller butiker. Som fastighetsägare kan kommunen vara en aktiv part på fastighetsmarknaden  och vara med och styra hur stadens fastigheter används. Vi ser idag att de privata fastighetsägarna inte klarar av att hålla en hyresnivå som handlare, andra företag eller föreningar klarar av, med tanke på mängden tomma lokaler i stan. Samtidigt blir vi kontaktade av föreningar som inte hittar lokaler som de kan träffas och verka i. 

Åtgärdsprogrammet för ökat bostadsbyggande kan vid en första anblick verka som Den Stora Lösningen på bostadsbristen. Men så är det inte. Åtgärdsprogrammet är riktat enbart till byggföretag och handlar till stor del om att kommunen är för krånglig. Visserligen kan man korta processer för att få diverse tillstånd genom att synka möten för bättre och snabbare administration, men det lär knappast ÖKA bostadsbyggandet, utan istället hålla byggföretagen på lite bättre humör. Och det är ju trevligt, men inte Lösningen. Vi föreslog tillsammans med våra oppositionsvänner istället att kommunen bland annat ska se över möjligheten att använda tomträtt (hyra ut mark på långa avtal) och att sälja större bitar mark till samma byggföretag för att ge möjlighet till produktion i större skala för att minska kostnaden per lägenhet eller hus. 

Dock. Båda ärendena blev återremitterade, tack vare minoritetsåterremiss (en tredjedel av KFs ledamöter kan skicka tillbaka ett ärende en gång för att utreda/skriva om). Så, vi får anledning att återkomma! Det är lite snopet med återremisser ibland, men det ger möjlighet att peta på tjänstemännen och borgarna och visa på andra möjligheter att lösa problem och finna nya lösningar.

Kvällens arbetsplats: Dator, ipad, kaffe, mat, dagordning... Allt man behöver! 

måndag, september 23, 2013

Hej valstugan!

Nu är det ett år till valet (lite mindre faktiskt, valet är 14 september 2014), och ännu kortare tid till EU-valet. Det är dags att samla ihop sig, organisera upp och börja få saker gjort! 

På att-göra-listan står massor av saker. Vänsterpartiet Lunds valledningsgrupp har än så länge haft två möten och börjat konkretisera vad som måste fixas. Bland alla praktiska saker finns den kanske allra viktigaste: Hur står det till med valstugan? 

Vår valstuga är unik. Den byggdes av Byggbrigaden inför valet 2006 och har tjänat oss i två valrörelser än så länge, och vi har varit mycket nöjda och glada! Frågan är, klarar den ett varv till? 

Idag var vi ute i Saimas trädgård och inspekterade stugan. Den har bott där i trädgården i flera år och tjänat som förråd för affischbockarna (och annat). Vi har målat och putsat och tagit hand om den. Och efter dagens inspektion är svaret: Ja, valstugan klarar en valrörelse till! Leve det! 




söndag, september 15, 2013

Om kyrkovalet: Vad vill vi med kyrkan i Revingeby? (2)

Jag ska strax springa ner och rösta i kyrkovalet i Revinge kyrka. Femtio meter från min lägenhet ligger vår bykyrka. Den betjänar ungefär 400 personer som bor i och kring Revingeby, och är en av tre kyrkor i Södra Sandby församling. Vår kyrka är liten och gullig, vitkalkad och med en liten kyrkogård runt om. Den har legat på samma plats i 800 år.

I församlingen finns två nomineringsgrupper. Valet är därför inte så svårt. Eller så är det jättesvårt... De två grupperna är socialdemokraterna och "kyrkans framtid". Socialdemokraterna vet man ju vad det är och vad de står för (även om jag faktiskt inte känner någon på listan närmare). Av Kyrkans framtids lista kan man utläsa att de har flera borgerliga kandidater (eftersom jag känner en handfull av namnen från kommunpolitiken och vet vilken partibeteckning de har). Informationen som har skickats hem är minst sagt intetsägande och skiljer sig inte väsentligt åt mellan de två grupperna.

Men har det någon betydelse vilken grundideologi man har i valet till kyrkofullmäktige, alltså den lokala delen av kyrkovalet? Uppgiften är trots allt "bara" att planera verksamheten i tre relativt små kyrkor i en församling med ett par tusen (kanske 6000?) medlemmar. Församlingen har tjugo anställda och en budget som förmodligen inte är jättestor. Så nja. Kanske inte.

Jag bestämde mig därför för att den här gången vara en duktig och påläst medlem. Jag har lite åsikter om hur församlingen fungerar och är inte helt nöjd. Framförallt inte när man jämför vår församling med församlingen på andra sidan ån och kommungränsen, Löberöds församling i Eslövs kommun. En av mina vänner arbetade som präst där i våras och jag var därför på gudstjänst där lite då och då. De har också tre kyrkor, i tre byar med omgivande gårdar. Visserligen är Södra Sandby större än deras största by, Harlösa, men ändå.

När jag jämför Södra Sandby församling med Löberöds församling blir jag besviken och missnöjd. I Löberöd har varje kyrka fått var tredje söndag. Det är högmässa ("riktig" gudstjänst) på söndagförmiddagen i alla kyrkor, men också lite mysigare kvällsgudstjänster och mycket musik. De har även aktiva medlemmar i alla tre kyrkor som fixar riktigt rejält kyrkkaffe, soppluncher och våffelkvällar. Det är en riktigt trevlig församling.

I Revinge kyrka har vi som mest en gudstjänst i månaden, och nästan aldrig "riktiga" gudstjänster på söndagförmiddagen. Vi har istället "stilla mässor", som visserligen är trevligt, men mest lite tända ljus... Och vi har inget riktigt kyrkkaffe.

Jag skickade därför iväg frågor till kandidaterna för de två nomineringsgrupperna i Södra Sandby församling: (1) Vad vill ni med Revinge kyrka, hur många gudstjänster ska det vara i de mindre kyrkorna i relation till huvudkyrkan i Södra Sandby? och (2) hur ser ni på den mer sociala verksamheten i Revingeby, till exempel riktigt kyrkkaffe i församlingshemmet där man kan sitta ner och prata, istället för en snabb kopp kaffe stående i det trånga vapenhuset?

Men tyvärr fick jag inga riktiga svar, vilket var en besvikelse. Av den "borgerliga" nomineringsgruppen fick jag ett "tack för dina åsikter, det var intressant, vi tar med oss det" (!) och av socialdemokraterna "tack för dina åsikter, det var intressant, vill du engagera dig?". Det senare är såklart bättre än det förra, men det var inte riktigt så fylligt som jag hade förväntat mig och önskat. Jag väljer också att gå den säkra vägen och lägga min röst på (s) även i församlingen. Men först ska jag googla fram var kandidaterna bor och hoppas jag hittar någon som bor i byn.

Och, ja, det slutar nog med att jag, trots att jag är ateist, får bli aktiv i kyrkan. Ska man få något gjort får man väl göra det själv. Jag vet ju liksom hur man gör när man kokar kaffe.

Om kyrkovalet: För en öppen, varm och välkomnande kyrka. (1)

Missförstå mig rätt nu: Jag är innerligt trött på det negativa kampanjandet om kyrkovalet. Rösta inte emot något - rösta för något istället! Rösta för jämlikhet, för öppenhet och för en kyrka för alla. Ja, det är såklart viktigt att med alla tillåtna medel stänga ute sverigedemokraterna och andra rasister/fascister från alla samhällets delar, men vi kan ju inte bygga en valkampanj på att rösta emot sd. Vi måste ju bygga en valkampanj och ett samhälle på vad vi är FÖR, vad vi VILL HA och vad vi VILL VARA.

Jag är ateist. Det har jag alltid varit, så länge jag kan minnas. I min familj är det bara jag, min mamma och min morbror (tror jag) som är medlemmar. Min pappa, bror, syster och svåger har alla gått ur kyrkan. Mina syskonbarn har aldrig varit medlemmar. Men jag tycker mycket om religion i allmänhet och svenska kyrkan i synnerhet. Jag valde att konfirmera mig för allmänbildningen och för nyfikenheten i att förstå hur moderna människor faktiskt motiverar sin religiösa tro. Min konfirmationspräst Kent i St Olof kyrkan i Helsingborg lyckades inte frälsa mig, men jag fick en helt ny bild av modern religiositet och religion. Det är jag väldigt glad över idag.

Jag trivs i kyrkan, jag tycker om att gå på gudstjänst, framförallt när prästen lyckas predika på ett sätt som faktiskt säger mig något även som ateist (vilket händer ganska ofta). Av den anledningen bryr jag mig faktiskt om vad som händer i svenska kyrkan. Svenska kyrkans utveckling och framtid berör mig. Därför väljer jag att rösta. Inte mot sverigedemokraterna, utan för en öppen, varm och välkomnande kyrka.

Efter ett antal terminers religionsstudier på Lunds universitet och med en bekantskapskrets som består av många kyrkligt aktiva vänner, känner jag att jag har hyfsat koll på vad kyrkan håller på med, både i den religiösa och icke-religiösa verksamheten. Jag har varit på olika typer av gudstjänster, hört mycket om (men inte deltagit i) kyrkans sociala arbete, och vet att kyrkan äger både fastigheter, mark och skog. Dessutom vet jag att kyrkans och dess företrädares ställningstagande påverkar det svenska samhället när det handlar om mänskliga rättigheter och vår syn på våra medmänniskor, oftast till det positiva. Det är viktigt att svenska kyrkan tar positiv ställning om människors lika rättigheter att gifta sig, inneha ämbeten (arbete som präster), hjälper människor som har det svårt, bidrar till en generös flyktingpolitik och inte bidrar till en privatisering av välfärden genom att låta kyrkan driva skolor eller äldreboenden.

För mig som vänsterpartist möjliggörs detta genom att jag röstar på personer och grupper som jag vet kommer att stå för denna inriktning. Jag väljer därför att rösta på socialdemokraterna till stiftsfullmäktige ("regionvalet") och till kyrkomötet ("riskvalet"), eftersom socialdemokraterna är den grupp som jag som vänsterpartist känner att jag står närmast ("VISK", vänstern i svenska kyrkan ställer inte upp i Lunds stift). Detta blir det tredje kyrkovalet som jag röstar på socialdemokraterna. Och det känns riktigt bra.

fredag, september 13, 2013

Spårvägsstudier (0,1 hp)

I eftermiddag har jag bokat in mig på en liten spårvägslektion på det skånska spårvägskontoret (SPIS, Spårvagnar i Skåne). Jag känner mig väldigt okunnig i frågan, utöver de grundläggande argumenten om att kapaciteten är hög och att spårbunden trafik signalerar långsiktighet. Många har åsikter om spårvägens vara och inte vara, olika forskare och andra inläst kommer med egna idéer om vilken teknik som bör användas eller spårsträckningar. För en samhällsvetarhumanist som jag är det otroligt svårt att hänga med i sånt...

Förmiddagen har jag därför ägnat åt inläsning av saker som jag har läst en gång och borde läsa igen, och saker jag inte har läst men borde ha läst. (Samtidigt som jag har lyssnat på webbsänt seminarium om stiftelseprivatiseringen av högskolor och universitet, också en otroligt intressant fråga).

SPIS-kontoret har också en rejäl kunskapsbank på sin hemsida, och på Sydsvenskans hemsida är mängden artiklar på sökordet "spårväg" stort. Lunds kommun har startat en egen spårvägs-hemsida. Jag snubblade även idag över en intressant analys i senaste numret av Veckobladet som går igenom läget just nu, med politisk käbbel om olika delar av projektet. Parallellt finns "Aktionsgruppen för ett spårvägsfritt Lund", som man hittar på facebook.

Jag är väldigt positiv till spårvägar, framförallt för bekvämligheten (mindre svängar, mindre småstopp) och för kapaciteten (antalet resenärer som kan transportera sig). Men jag känner att jag behöver lite mer kött på benen för att kunna argumentera så bra som jag vill, och hoppas kunna råda bot på detta idag.

torsdag, september 12, 2013

Studiebesökssäsongen är inledd!

Terminen är igång, studenterna är tillbaka, Lundakarnevalen har släppt sitt tema och träden börja så smått skifta i gult. Och jag har funnit mig lite mer tillrätta i min tillvaro som "heltidspolitiker" (även om jag fortfarande hatar att presentera mig som "ja, jag 'jobbar' ju som 'politiker'"). Eftersom de flesta politiska möten ligger på sen eftermiddag eller kväll, framförallt de möten som är mer av arbetsmöten eller diskussionsmöten, har jag en del tid att disponera som jag vill. Det betyder att studiebesökssäsongen nu är inledd! 

När man jobbar samtidigt som man är fritidspolitiker har man ofta inte så mycket tid att lägga på just egna möten och besök. Det är en av de största svårigheterna med att vara just fritidspolitiker, att den tid på dagen då olika verksamheter eller personer har möjlighet att ta emot besök ju är samma tid som man själv måste vara på sitt arbete. I den situationen tvingas man göra hårda prioriteringar, mellan vad som är "jätteviktigt" och bara "viktigt". "Jätteviktiga" saker är beslutsmöten, "viktiga" saker är sådant som ökar ens egen kunskap och ger grund för egna ställningstaganden. (Det är ju egentligen en omvänd och konstig uppdelning, man borde ju prioritera att vara ute och träffa folk och verksamheter istället för att sitta på möten, men det är trots allt på mötena som besluten tas.) 

Jag har under de senaste åren byggt upp en lång lista i huvudet på verksamheter som jag vill besöka och se med egna möten, men som jag aldrig har haft tid för. Men nu kan jag äntligen beta av listan! 

Igår var jag därför på första studiebesöket, på Comung, Lunds kommuns samarbetsprojekt med olika myndigheter för att hjälpa ungdomar vidare till arbete eller utbildning. Imorgon har jag bokat in mig på en liten privatlektion på Spårvagnskontoret, och inbokade möten finns även på Modersmålscentrum och International School of Lund Katedralskolan, där jag framförallt vill se deras nya förskolelokaler. På önskelistan står även KC Ranch med sina ekologiska utegångskor och som levererar kött till Lunds skolor och äldreboenden samt ungdomsombuden, som bland annat jobbar med Lunds ungdomsting. 

Det kan bli en riktigt rolig och lärorik höst det här! 

fredag, augusti 30, 2013

(v) Lunds nyhetsblad "Politiken" nummer 7 - ute nu!


Vänsterpartiet Lunds senaste nyhetsblad "Politiken" är nu färdigt och kommer delas ut under helgen. Ena sidan handlar om kommunfullmäktige medan den andra sidan har mer allmänna politiska texter.

Läs Politiken nummer 7/2013

torsdag, augusti 29, 2013

Lundsbergs största problem var en oansvarig skolledning

Igår fattade skolinspektionen beslut om att, med nästan omedelbar verkan, stänga riksinternatet Lundsberg i Värmland under 6 månader. Beslutet var både väntat och oväntat, både efterlängtat och chockartat. Den tillfälliga stängningen väcker tankar om skolledningarnas ansvar och skolinspektionens uppdrag, men även om Lundsberg som en av de yttersta symbolerna för det svenska klassamhället.

Självklart är stängningen av skolan chockartat för de runt 150 eleverna, och deras föräldrar, som nu kommer att gå på en ny skola från och med måndag.

Den avgörande anledningen till att Lundsbergs stängs av skolinspektionen är återkommande systematiska trakasserier och att elevernas säkerhet inte kan garanteras. Lundsberg är inte den enda skolan som får kritik för att det förekommer trakasserier, som skolpolitiker ser man ibland anmälningar mot kommunens egna skolor. Lundsberg är inte heller den enda skolan som har tvingats stänga av säkerhetsskäl, jämför till exempel med Hermodsdalsskolan i Malmö, där högstadiet stängdes på grund av återkommande säkerhetsproblem. Vanligtvis löser skolor problem efter första anmälningen, men det som slår en i den här diskussionen är skolledningens oförmåga att ta tag i problemen.

En oansvarig skolledning är Lundsbergs största problem 
På sin hemsida redovisar Skolinspektionen de tillsynsbesök som har gjorts på Lundsberg det senaste åren. Så sent som i april avslutade en lång inspektion av Lundsberg där en rad olika åtgärder togs fram, som skolledningen sedan hade i uppgift att arbeta med. Trots detta hamnar skolan i samma situation bara fyra månader senare (inklusive sommarlovet). Det tyder på att skolledningen antingen var oförmögen eller ointresserad av att lösa problemen inför terminsstarten och den "nollning" som man vet förekommer. Skolledningen måste därmed anses vara det största problemet, som inte lyckades bygga upp ett arbetsklimat bland lärare och elever som är hållbart. I samband med skolinspektionens stängning avgick både skolledning (rektor) och skolans styrelse. Det finns alltså i dagsläget ingen som är beredd att arbeta med de problem som finns på skolan. Det är totalt oansvarigt och kan bara tolkas som att man inte anser att man kan arbeta sig igenom dessa problem eller ens vill starta upp skolan igen nästa termin.

Lundsberg är symbolen för klassamhället 
Stängningen av Lundsberg en otroligt stark symbolfråga. För oss inom vänstern är Lundsberg en av de starkaste symbolerna för klassamhället och beviset för att det finns en välmående överklass i Sverige. Det kostar, enligt mediauppgifter, 145 000 kronor för en elev att gå på Lundsberg ett läsår. Det blir över 400 000 kronor för en högstadieutbildning och ytterligare lika mycket för en gymnasieutbildning. Att flera kungligheter har gått på skolan bidrar till ryktet om en överklasskola (även om kungen gick på en av de andra riksinternatskolorna: Sigtuna). Genom medierna, och på skolans hemsida, kan man läsa om de sociala regler som finns på skolan, som skiljer sig ganska rejält från hur vi vanliga människor lever våra liv. Att skolinspektionen fattar det drastiska beslutet att stänga skolan ger nästan samma känsla hos oss i vänstern som segern i EMU-folkomröstningen gjorde: Det går att vinna! Man kan kalla det klasshat, men man kan också kalla det jämlikhetspatos.

En jämlik utbildning är vägen framåt 
Självklart är diskussionen om stängningen av Lundsberg inte en tävling på något sätt (även om jag ovan använde begreppet "vinna"), men det är trots allt ett faktum att en utbildningsinstitution som Lundsberg inte bidrar till att göra Sverige till ett mer jämställd och jämlikt samhället. Utbildning är den absolut viktigaste samhällsinstitutionen. Det är genom utbildning vi bygger välstånd och jämlikhet, oavsett i vilken del av världen vi verkar. Min absoluta övertygelse är att elever med olika bakgrunder måste träffas för att lära känna varandra, lära av varandra och tillsammans bygga en bättre framtid. Den viktigaste arenan för detta är skolan. Av den anledning måste all typ av skolsegregation motarbetas. Det syns i vänsterns motarbetande mot alla typer av friskolor, oavsett om de är kostnadsfria eller har höga terminsavgifter, eller om de drivs av multinationella företag, stiftelser eller små ideella föreningar. Av den anledningen är det en seger att Lundsberg inte kommer bedriva utbildning under det kommande halvåret (även om de flesta elever förmodligen väljer skolor av samma typ framöver).

Förhoppningsvis får Lundsbergs stängning en positiv effekt i att flera av eleverna nu istället kommer gå på skolor med ett mer normalt umgängesklimat, där lärarna får tilltalas med förnamn och med ordet "du" och där eleverna möter nya vänner vars föräldrar inte har möjlighet att betala en halv miljon för deras utbildning. Och det känns ganska bra.

Eller som Hanne Kjöller i DN uttryckte det: Bye, bye Lundsberg.

måndag, augusti 26, 2013

Om kommunens etiska finansiella placeringar, är 10 % o-etik okej?

Låt mig ge ett exempel på en kommunal långbänk och politisk krumbukt: Avsnittet om etik i Lunds kommuns finanspolicy.

Lunds kommun har tagit fram en ny finanspolicy, som beskriver hur kommunen ska placera sina pengar. Kommunala finansiella placeringar är en stor grej. Kommunen hanterar stora summor pengar, både i skatteintäkter, lån, investeringar och för att spara inför kommande pensionsutbetalningar. När nu kommunen snart kommer att anställa en ny ekonomichef ansågs en policy vara lämplig.

En finanspolicy är till stora delar stört omöjlig att förstå (trots mina 30 högskolepoäng nationalekonomi inklusive finansiell ekonomi), med rubriker som "avkastningskrav", "derivatainstrument", "tillgångsallokering" och "jämförelseindex". Som humanist får man helt enkelt koncentrera sig på det man förstår: Avsnittet 3.5. Etik.

Etiska placeringar av pengar är en stor diskussion inom vänstern. Går det överhuvudtaget att placera pengar på ett etiskt sätt om man vill använda de etablerade bankerna? Kapitalismen bygger trots allt på att ekonomiska tillgångar ökar och kapitalisterna söker sig därför gärna till branscher med stora vinster, som ofta är ganska smutsiga (droger, alkohol, vapen, porr...). Kan man lita på de banker och fonder som lovar att de placerar etiskt? Och vad innebär det egentligen?

När vi först fick upp ärendet om kommunens finanspolicy i februari 2013 lät (ett stycke ur) etik-avsnittet såhär: ”Kommunen tillåter av etiska skäl inte investering i företag där 10 % eller mer av verksamheten har produktion och/eller försäljning av krigsmaterial, pornografi, tobaksvaror eller alkoholvaror.” (kommunens ursprungsförslag)

Vi reagerade såklart starkt på begreppet "10 % eller mer", som ju tolkas som att kommunen tycker att det är okej med lite vapen eller porr, men inte så mycket. Vi hade stora diskussioner på kommunfullmäktige och jag la ett yrkande, som stöddes av miljöpartiet och demokratisk vänster, som löd såhär:

”Kommunen tillåter av etiska skäl inte investering i företag där verksamheten består av produktion
och/eller försäljning av krigsmaterial, pornografi, tobaksvaror eller alkoholvaror” (v yrkande kommunfullmäktige 2013-02-28)

Vårt förslag om nolltolerans mot vapen, alkohol, droger och porr mötte stort motstånd. Det ansågs omöjligt att följa. Miljöpartiet fick igenom en återremiss, och förslaget skickades tillbaka. Sedan mars har vi sedan vid flera tillfällen vridit och vänt på frågan i kommunstyrelsens arbetsutskott, och jag och miljöpartiet har visat på orimligheten i ursprungsförslaget. 

Döm då av vår förvåning när ett nytt förslag nu har tagits fram av kommunkontoret och ekonomiavdelningen, som ligger väldigt nära vårt ursprungliga yrkande från februari. Kommunen har genomgått ett etiskt uppvaknande, halleluja!

Kommunens förslag på etik-stycke lyder nu som nedan. Jämför det gärna med vårt yrkande från i februari!

”Förvaltning av kommunens tillgångar ska präglas av ett stort etiskt ansvarstagande. Kommunen undviker därför att investera i företag som har produktion och/eller försäljning av krigsmaterial, pornografi, tobaksvaror eller alkoholvaror” (kommunens nya förslag) 

Jag betraktar det som en seger. 

Sista chansen: Sälj inte Stortorget 1!

Läs dagens insändare i Sydsvenskan nedan! 

Stortorget 1 i vinterskrud, foto från tidigare i våras då processen att sälja huset påbörjades. I huset finns idag två kommunala förvaltningar, två restauranger, några små butiker och en teaterlokal. 

onsdag, augusti 14, 2013

Vill du läsa kommunstyrelsens "hemliga" handlingar?

Idag är det höstens första kommunstyrelsemöte. Kommunstyrelsens dagordning, med sina 30 ärenden, är offentlig och finns att se på kommunens hemsida. Läs den här.

Tyvärr ligger inte kommunstyrelsens handlingar uppe på hemsidan, vilket gör det svårt för lundabor som vill ta del av beslutsförslag och argumentation bakom ett ärende som är uppe i kommunstyrelsen. Detta är något som vi i Vänsterpartiet ofta har påtalat som ett stort demokratiproblem och vi har föreslagit att alla handlingar, förutom de fåtal som det är sekretess på (riktigt hemliga handlingar), ska läggas upp på kommunens hemsida. Men så är det tyvärr inte idag. Man kan ju tro att kommunstyrelsen har något att dölja...

Vi tycker såklart att alla som vill ska kunna få läsa underlagen till kommunstyrelsens beslut. Om det är något som du är extra intresserad av på kommunstyrelsens dagordning är du därför väldigt välkommen att höra av dig till mig så löser vi det! Mejla då till hanna.gunnarsson@vansterpartiet.se.

tisdag, augusti 13, 2013

All in på kommunpolitik!

Det blir all in på kommunpolitik för mig den här hösten, alltså kommunpolitik som huvudsaklig sysselsättning och huvudsaklig inkomstkälla. Jag är alltså just nu heltidspolitiker, vilket ger mig väldigt blandade känslor. Under hösten kommer jag att lägga den största delen av min tid på att utföra mina politiska uppdrag i kommunstyrelsen, dess arbetsutskott, kommunfullmäktige och utbildningsnämnden med dess presidium, samt vara en av två "partiföreträdare" för Vänsterpartiet i Lund. Och jag som vanligtvis motarbetar det här med heltidspolitiker så mycket jag kan.

Egentligen vill jag jobba på ett riktigt jobb och vara politiker på fritiden. Men det är lättare sagt än gjort. Mitt nästan ett år långa vikariat på Lunds universitet gick ut den siste juni. Under sommaren har jag vridit och vänt på vad jag egentligen vill och orkar göra. Målsättningen har varit att söka jobb, men mina politiska uppdrag gör att jag är begränsad i mitt jobbsökande. För att överhuvudtaget ha möjlighet att gå på möten i den takt som krävs för de uppdrag jag har måste jag jobba i Lund (och gärna i centrala Lund). Transporttiden till möten på Stadshuset, Rådhuset och utbildningsförvaltningen får inte vara längre än en kvart. Mina politiska uppdrag kräver nästan 20 % tjänstledighet (på udda timmar), vilket gör att jag måste ha ett jobb som är skrivbordsbaserat och utan alltför många jobbmöten. Och så får det ju gärna vara roligt och inte alltför ansträngande, jobbet får inte bli ytterligare ett stressmoment vid sidan om politiken.  Kombinationen av detta är ju inte helt lätt. Det finns jobb som funkar, men jag är ju inte ensam om att vilja ha dessa guldklimpar på arbetsmarknaden. Ett lärarjobb, som jag är utbildad till, fungerar inte alls med ovanstående kriterier...

Att jobba vid sidan om politiken har varit viktigt för mig senaste året. Ett riktigt jobb har gett mig en identitet som inte bara handlar om att vara "en ung duktig kvinna i politiken" utan också något annat. Jag vill kunna säga "jag jobbar på arbetsplats x men jag är också kommunpolitiker på fritiden" istället för "jag är politiker". Självförverkligandet i att ha ett riktigt jobb har varit viktigare det senaste året än vad jag trodde att det skulle vara när jag hoppade på vikariatet på universitetet förra sommaren. Det har inneburit stolthet, stabilitet, verklighetsförankring, riktiga arbetskamrater och såklart inkassering av vuxenpoäng.

Politiken är en smutsig bransch som jag helst inte vill vara i klorna på helt och hållet. Men nu är jag det ett tag framöver, och just idag känns det väldigt bra. Jag har privilegiet att bestämma helt och hållet själv över min egen tid, och kan, som idag, gå på ett morgonmöte, sedan åka iväg och spendera större delen av dagen med en vän, för att komma tillbaka till Lund och ha ett eftermiddagsmöte och ett kvällsmöte. Det är ju helt fantastiskt lyxigt ändå - fram till dess att man sitter här på partilokalen i november, och kämpar sig igenom en hel dag själv, utan arbetskamrater och knappt utan att prata med någon annan människa. Men det tänker vi inte på nu...

måndag, augusti 12, 2013

Gott nytt kommunpolitiskt år!

Nu är det höst! Eller iallafall ny kommunpolitisk säsong. Man kan väl säga att kommunpolitikens budgetmöte i juni är som kyrkans advent, avslutning av ett år och start på ett annat. Och efter en kommunpolitisk semester (sista mötet var runt 20 juni) så drar vi nu igång med en rivstart. Det känns faktiskt riktigt bra.

Idag har kommunstyrelsens arbetsutskott sitt första möte, imorgon har jag presidiemöte med utbildningsnämnden på morgonen och kommunfullmäktiges valberedning på eftermiddagen. På onsdag är det första kommunstyrelsemötet, med 30 punkter på dagordningen (som vanligt). Då är vi igång på riktigt.

Jag ser fram emot en spännande och intressant kommunpolitisk höst, som vanligt, och hoppas på effektiva möten, trevliga diskussioner och sakliga debatter! Och vågar nog lova lite mer frekvent bloggande.

Om ett år och en månad är det riksdagsval. Dags att dra upp tempot lite nu!


onsdag, augusti 07, 2013

Heja centerpartiet!

Den kommunpolitiska hösten håller på att dra igång. På alla håll och kanter dammas argumenten av och twitterkontona börjar vakna till liv (där rekommenderas framförallt det moderata kommunalrådet Christer Wallin, @cwallin, vars konto ofta brukar kunna bidra med bränsle till debatten).

Även hos centerpartiet har man börjat vakna från sommardvalan, med en insändare i dagens Lokaltidningen, om Lund C och Clemenstorget (läs här). Det är väl i sig inte någon speciell insändare eller några nya argument, men i sann kommunpolitisk anda sliras det lite i texten. Centern, som enda uttalade förespråkare för att spårvägen ska gå runt Clemenstorget, utnämner Miljöpartiet och Vänsterpartiet som sina huvudmotståndare, som de partierna som skulle vara ledande i att spårvagnen ska dras diagonal över Clemenstorget. Det är väldigt roligt, eftersom de fyra partier som uttalat la ett blocköverskridande yrkande i frågan på kommunstyrelsen i april istället var moderaterna, socialdemokraterna, miljöpartiet och kristdemokraterna. Det är lite mer än "miljöpartiet, vänsterpartiet, m.fl" som centern skriver i sin insändare. Vänsterpartiet och folkpartiet (!) hade istället ett gemensamt yrkande med en lite annan inriktning. Ett mer sanningsenligt sätt att formulera insändaren, för att visa hur majoriteten i frågan egentligen ser ut, vore att skriva "moderaterna, socialdemokraterna, m.fl.". Men det var kanske jobbigt för centern att leta upp protokollet och enklare att dra fram det "farliga" rödgröna kortet (som vanligt)?

Hur som, vi är taggade för debatt! På onsdag är det höstens första kommunstyrelsemöte. Det lär bli ett långt möte (som vanligt) med trettio härliga punkter på dagordningen!  

torsdag, juli 25, 2013

Om Anton Abele, politikens villkor och politikernas vardag

Idag var Anton Abele, moderat riksdagsledamot, sommarvärd i Sommar i P1. Lyssna på programmet. Abele inledde sin politiska aktivitet genom att starta en facebookgrupp mot gatuvåld för några år sedan. Efter valet 2010 blev han Sveriges yngsta riksdagsledamot någonsin. Facebookgrupper och luddiga budskap om fred och frihet är en diskussion i sig, och Abeles sommarprat är värd en egen diskussion.

Abeles en och en halv timme långa sommarprat innehöll, förutom en biografi med personlig kavalkad genom viktiga händelser i livet (som alla nya sommarpratare gör), en kritisk diskussion om politikerrollen och politikernas vardag. Den senare mynnade ut i att Abele berättade att han inte kommer att kandidera till ytterligare en mandatperiod i riksdagen.

Eftersom jag själv funderar väldigt mycket på politikerrollen och politikers vardag, känns detta som ett väldigt bra tillfälle att sväva ut i några tankar utifrån Abeles sommarprat.

1. Politik tar lång tid
Politik tar fruktansvärt lång tid. Detta är ofta den största kritiken mot oss politiker, framför allt när man pratar med ungdomar. Att politik tar tid är ingen vi ska hymla med eller släta över. Vi har en lång demokratisk process med utredningar och diskussioner innan ett beslut kan fattas. Att det ibland går ett år från att en fråga lyfts till att beslut fattas kan vara svårt att förstå och acceptera (och ja, ibland tar det alldeles för lång tid) men det är nödvändigt för att beslut ska kunna gå att genomföra.

2. Att vara politiker är ibland häftigt men ofta ganska tråkigt, jobbigt och kallt
Det mest intressanta i Abeles sommarprogram är den kritik han riktar mot sin egen partiledning och kollegor, om att det sällan hörs något positivt bland politiker och tjänstemän. Det klagas mycket, man varken hjälper, uppmuntrar eller berömmer varandra. Det är sant. Att vara politiker är ett smutsigt jobb. Ibland kan det vara häftigt, man får gå på middagar, invigningar och träffa spännande människor, men oftast är det tråkigt, jobbigt och kallt. Alla partier har sina inre konflikter, konkurrensen är ibland stor, vänskap eller trevligheter över partigränserna ses sällan som något positivt och i slutändan är du ensam med dina högar av dokument att läsa in dig på, på kvällar och helger...

3. Möjligheten för en enskild politiker att påverka är liten
Politiken finns i en ond cirkel. Som aktiv i utomparlamenteriska organisationer eller i facebookgrupper förstår man snabbt att det är inom partipolitiken som besluten fattas (så var det för mig när jag satt i region Skånes ungdomsråd). När man sedan har gått in i partipolitiken inser man att det är inom politikens politiska majoritet besluten fattas, och när man väl är där inser man att det ändå är den som är högst uppsatt som bestämmer. En enskild politiker har svårt att påverka. Vi kan lyfta frågor på dagordningen, men det krävs alltid uppbackning från parti/kommun/riksledning för att få det genomfört.

4. En politiker har ingen fritid
En annan bestående känsla från Abeles sommarprat är avsaknaden av ledig tid. Man får kämpa och vara mycket bestämd om man ska lyckas hålla mer än en kväll ledig i veckan. Privata helgaktiviteter måste ofta bokas in långt i förväg om man inte vill riskera att just den helgen en vän vill fira sin födelsedag redan är uppslukad av politik. Möjligheten att spontant träffa väljare (eller vänner!) är näsan obefintlig, framförallt för den som är fritidspolitiker och har ett riktigt jobb också. Men det gäller även i högsta grad i riksdagen. Om det är värt det? Tveksamt.

5. Politik är ett hantverk som kräver erfarenhet
I Studio Ett (också det radions P1) diskuterades Abeles sommarprat av en statsvetare och en moderat partikollega. På frågan om en så ung person bör kunna bli vald till politiker är statsvetaren tveksam. Politik är ett hantverk, det är inget man lär sig över en eftermiddag. Procedurerna är specifika (rätt som det är springer man in i en bestämd kommunjurist...), man ska lära sig att förhandla och måste förstå vad man måste läsa och inte. Jag tror att man bäst lär sig det genom att lära av andra, genom att vara ersättare till en mer erfaren politiker och på så sätt kunna gå lite bredvid och med tiden få tyngre och tyngre uppdrag (om man vill ha det). Det är lovvärt att en artonåring utan vidare tidigare erfarenhet av partipolitik blir riksdagsledamot, men det är kanske inte helt lyckat. Den uppbackning som Abele efterlyste i sitt sommarprogram finns inte. När du är högst upp måste du kunna klara dig själv.

6. Det finns MÅNGA sätt att få utlopp för sin vilja att framföra sina åsikter och påverka!

Vi är ganska fixerade vid partipolitiken och det parlamentariska arbetet. Abele avslutade sitt sommarprogram med att meddela att han inte ställer upp till riksdagen igen, utan att han kommer söka efter andra arenor för sin vilja att förändra. Vi pratar mycket om detta inom vänstern, att det parlamentariska arbetet är en del i mängden och inte kronan på verket. Folkrörelserna, de ideella föreningarna och sammanslutningarna, medier, forskare och många andra grupper har sin roll och plats i det demokratiska samhället. Förhoppningsvis hittar Anton Abele sin nya roll någonstans där.  

lördag, juni 29, 2013

Påväg till Almedalen!

Jag åker till Almedalen, politikerveckan i Visby, för tredje året i rad. Det här året är vi ett än större gäng än förra året: 6 personer, alla med bakgrund i studentkårsvärlden. Det lär bli en del fokus på utbildnings- och högskolepolitik. Den mest refererade händelsen hittills i vår lilla delegation är att Högskolan Gotland i början av veckan (1 juli) blir Uppsala universitet Campus Gotland istället!



Vi kommer campa, som vanligt, på Norderstrands camping. Denna gången i ett stort sexmannatält (som vi ska sätta upp i mörkret runt midnatt). Det kommer bli najs! Vi lyxar till det med att ha bilen med över, och hoppas kunna ta oss utanför Visby första eller sista dagen för att göra något annat än politikhysteri. 

Även det här året har jag valt att åka till Almedalen på egen bekostnad, och inte med den delegation som Lunds kommun skickar. En stor delegation av politiker och tjänstemän till en total kostnad på 450 000 kronor (boende, resor och arrangemang). Jag och Vänsterpartiet har motsatt oss kommunens deltagande eftersom det är mycket dyrt och mycket oklart med vilket syftet är (förutom att "vara med" och "visa upp sig"). 

Men trots det är det fantastiskt kul att åka till Visby den här veckan! Det hålls seminarier om precis allting, alla ministrar, opinionsbildare, föreningar och journalister är på plats. Det händer saker i varje gathörn och man får tillfälle att lyssna live på alla partiledare. Dessutom, ej att förglömma, frukost, lunch och mingelmiddag på olika seminarier! 

Jag ser helt enkelt fram emot en riktigt rolig semestervecka! 


Viktigt att detaljstudera programmet! 

Ungdomsinflytande runt en grillplats

Vårens sista politiska möte hölls runt en grillplats i Skrylle. Ungdomstinget hade isländska vänner på besök, från ett ungdsomsråd i en liten ort strax utanför Reykjavik. De hade varit i Lund en vecka och avslutade med en natt i stuga i Skrylle. Vi var två politiker som var inbjudna som underhållning vid lunchen!


Staden som de isländska ungdomarna kom ifrån var ungefär i samma storlek som Dalby, och möjligheten att komma de styrande politikerna nära var stor. De hade ofta möten med borgmästaren och upplevde att det de ville säga gick fram och att de blev hörda. I en stad av Lunds storlek är detta lite svårare. Vi pratade lite om vilka olika prioriteringar som en politiker måste göra när det gäller att ha kontakt med folk (ska man t.ex. satsa på att träffa grupper man redan står nära eller ska man träffa grupper som man inte känner sedan tidigare?), om det här med att vara heltidspolitiker eller fritidspolitiker och vilka olika konsekvenser det får och om olika sätt att göra sig hörd. 

I Lund har vi ett fantastiskt Ungdomsting som vi är mycket stolta över, men vi har ibland tendensen att luta oss tillbaka och bli alltför nöjda och stolta. Lundaungdomarna har skickat in ett förslag om att sänka åldern för medborgarförslag (som nu är 16 år), vilket är vettigt. Kanske är 12 eller 13 år bättre. Vi måste också bli mycket bättre på internet och sociala medier i kommunen: så att handlingar till möten läggs ut och information sprids på ett sätt som lätt når fram till ungdomar. Det finns en del att göra. 


torsdag, juni 13, 2013

65 miljoner mer till skolan än borgarna!

Kommunfullmäktiges budgetmöte rullar på. Tidigare idag hade vi ett par timmars debatt om skolan. Vanligtvis brukar skoldebatten ligga sist på kommunfullmäktiges tvådagarsmöte, vilket har kritiserats många gånger. Skolan är ju ett område som Lunds politiker ofta och gärna diskuterar, skolan i Lund har ju ett "starkt varumärke" i utbildnings-Sverige. Därför har vi det här året kastat om ordningen bland nämnderna, så att skolorna kommer först. Mycket bra! Vi fick därför en pigg skoldebatt, till skillnad från den lite trötta debatt som det innebär att prata skola fredag kväll.

Det är kul att vara skolpolitiker i Lund, såklart. Vi har skolor med gott rykte, landets högsta andel elever.  med högskolebehörighet, överlag mycket goda resultat och engagerade välutbildade lärare. Vänsterpartiets budget innebär 65 miljoner mer till skolan i Lund än den borgerliga budgeten. Det är fasligt mycket pengar. I debatten hördes borgerliga röster om att "pengar inte är allt", "mer pengar innebär inte nödvändigtvis bättre kvalitet och resultat". Det är en intressant diskussion, som visar på olika sätt att se på det här med pengar. Vad är egentligen pengar? Pengar för mig är anställda. Ett visst antal pengar kan delas upp i ett visst antal löner, som betyder ett visst antal anställda. Mer pengar ger alltså mer anställda. Ett ökat antal vuxna i skolan är nödvändigt. Det ger inte bara möjlighet att minska barn- och elevgrupper utan ger även lärarna en bättre arbetsmiljö. Fler lärare i skolan innebär en större trygghet för lärare när de är lediga för fortbildning, då det finns bättre möjlighet för redan involverade lärare att ta över klasser och lektioner istället för tillfälliga vikarier. På så sätt minskar en del av stressen för lärarna samtidigt som fler möjligheter till fortbildning öppnas. Samma resonemang kan användas på andra uppgifter, som handledning av lärarstudenter och nya lärare.

Ja, det är väldigt trevligt att vara skolpolitiker i Lund. Men det är också en utmaning. Våra gymnasieskolor är fulla, en diskussion pågår om en eventuell framtida femte gymnasieskola. Gymnasiefriskolorna i Lund går ganska dåligt, med låga ansökningssiffror. Risken är stor att fler skolor stoppar sin antagning eller till och med  lägger ner/säljs vidare (så som hände med Lunds John Bauer-skola nyligen). Våra gymnasieskolor är också väldigt segregerade. Tre av fyra skolor har nästintill bara teoretiska program och en av fyra nästan bara praktiska. Det är verkligen inte bra och något vi verkligen måste se över och förändra, och ett ärende om det  kommer upp på utbildningsnämnden till hösten.

Våra satsningar på 65 miljoner kronor mer till skolan än den borgerliga budgeten är välbehövliga för att förstärka den redan goda kvaliteten i Lunds skolor.

65 miljoner mer än borgarna till skolan!

Kommunfullmäktiges budgetmöte rullar på. Tidigare idag hade vi ett par timmars debatt om skolan. Vanligtvis brukar skoldebatten ligga sist på kommunfullmäktiges tvådagarsmöte, vilket har kritiserats många gånger. Skolan är ju ett område som Lunds politiker ofta och gärna diskuterar, skolan i Lund har ju ett "starkt varumärke" i utbildnings-Sverige. Därför har vi det här året kastat om ordningen bland nämnderna, så att skolorna kommer först. Mycket bra! Vi fick därför en pigg skoldebatt, till skillnad från den lite trötta debatt som det innebär att prata skola fredag kväll.

Det är kul att vara skolpolitiker i Lund, såklart. Vi har skolor med gott rykte, landets högsta andel elever.  med högskolebehörighet, överlag mycket goda resultat och engagerade välutbildade lärare. Vänsterpartiets budget innebär 65 miljoner mer till skolan i Lund än den borgerliga budgeten. Det är fasligt mycket pengar. I debatten hördes borgerliga röster om att "pengar inte är allt", "mer pengar innebär inte nödvändigtvis bättre kvalitet och resultat". Det är en intressant diskussion, som visar på olika sätt att se på det här med pengar. Vad är egentligen pengar? Pengar för mig är anställda. Ett visst antal pengar kan delas upp i ett visst antal löner, som betyder ett visst antal anställda. Mer pengar ger alltså mer anställda. Ett ökat antal vuxna i skolan är nödvändigt. Det ger inte bara möjlighet att minska barn- och elevgrupper utan ger även lärarna en bättre arbetsmiljö. Fler lärare i skolan innebär en större trygghet för lärare när de är lediga för fortbildning, då det finns bättre möjlighet för redan involverade lärare att ta över klasser och lektioner istället för tillfälliga vikarier. På så sätt minskar en del av stressen för lärarna samtidigt som fler möjligheter till fortbildning öppnas. Samma resonemang kan användas på andra uppgifter, som handledning av lärarstudenter och nya lärare.

Ja, det är väldigt trevligt att vara skolpolitiker i Lund. Men det är också en utmaning. Våra gymnasieskolor är fulla, en diskussion pågår om en eventuell framtida femte gymnasieskola. Gymnasiefriskolorna i Lund går ganska dåligt, med låga ansökningssiffror. Risken är stor att fler skolor stoppar sin antagning eller till och med  lägger ner/säljs vidare (så som hände med Lunds John Bauer-skola nyligen). Våra gymnasieskolor är också väldigt segregerade. Tre av fyra skolor har nästintill bara teoretiska program och en av fyra nästan bara praktiska. Det är verkligen inte bra och något vi verkligen måste se över och förändra, och ett ärende om det  kommer upp på utbildningsnämnden till hösten.

Våra satsningar på 65 miljoner kronor mer till skolan än den borgerliga budgeten är välbehövliga för att förstärka den redan goda kvaliteten i Lunds skolor.

Det är för mycket jippon

Den riktiga budgetdebatten är igång. Den inledande rundan blev mycket kortare än vanligt (bara 1,5 timme istället för en hel förmiddag), tack vare vissa "strukturförändringar". Vi har diskuterat oss fram till förändringarna bland partiernas gruppledare, just för att budgetmötena har varit (är) för långa och vi inte har hunnit med allt. Nu hinner vi med även kommunstyrelsens och den centrala budgeten för kommunkontoret innan lunch!

Vi i Vänsterpartiet började våra budgetyrkanden under de här två dagarna med att vara lite restriktiva. En av våra budgetsatsningar i den centrala budgeten är en indragning av "företagsstöd, jippon och lobbyism" Rubriken kanske är lite spetsig, "jippon" är ju inte precis ett positivt ord alltid. Vi tycker att kommunstyrelsen under den senaste tiden har varit alldeles för generös med bidrag och ekonomiska stöd till olika organisationer eller företeelser som många gånger är ytterst oklara med syfte och målsättning. "Mobile heights" och "Media evolutions" är två av dessa sammanslutningar som stödjer företag i största allmänhet. Det är träffar och nätverk och inspiration och... andra oklara värdeord. Ibland känns det som att vi pytsar in kaffepengar till fikaträffar där företagare träffas och ... ja... pratar med varandra. Vi vill hellre lägga dessa pengar på andra saker, som ger mer för flertalet av kommuninvånarna. En annan del av "jippona" är events som de ledande politikerna och tjänstemännen åker på. Två av de största eventen är Almedalen och Mipin (en internationell mässa för investeringar och byggande) dit ledande politiker och tjänstemän åker för att ... ja... prata med varandra och andra. Vi har också sedan tidigare gått emot en satsning på "InnoCarnivalen", en karnival om innovationer där vi istället för ett par dagars färgsprakande fyrverkeri vill ha mer långsiktiga och kontinuerliga satsningar på föreningslivet i Lund.

Kommunens samarbete med det privata näringslivet är viktigt. Precis som med alla andra medborgare och grupper bör kommunens politiker och tjänstemän ha goda kontakter och dialog med näringslivet. Kommunens främsta uppgift är att ha en riktigt bra offentlig verksamhet med bland annat skolor, samhällsbyggnad och planering, kollektivtrafik och kulturarrangemang. Detta är verksamheter som gynnar det privata näringslivet genom att bra välfärd lockar hit kommuninvånare som både kan vara anställda och/eller konsumenter i det privata näringslivet, en kollektivtrafik som gör att personer kan pendla till Lund för att arbeta och konsumera samt kulturarrangemang som också de gör Lund till en attraktiv stad. Det är detta Lund ska koncentrera sig på, inte stöd till flummiga "inspirationsträffar" eller event dit kommuntopparna får åka.

"Lund är en fantastisk stad! Bäst i landet!"

Hur många hade satsat pengar på att folkpartiet skulle inleda sitt budgetanförande med orden "Lund är fantastiskt"? Det verkar som om inledningen, och kanske hela anförandet, återupprepas varje år. Copypaste om hur bra det är i Lund, hur bra folk mår, hur duktiga folk är och hur många priser Lund vinner varje år. En lång uppräkning av vad vi blivit bäst i sedan förra budget-mötet, bland annat "bästa värmepumpskommun", något som ofta möts av lite fnitter när det nämns.

Jag älskar att bo i Lund, verkligen. Jag kommer förmodligen aldrig bo någon annanstans. Av många olika anledningar: kreativiteten, viljan, historian, litenheten, närheten. Jag har bott här hela mitt vuxna liv. Men Lund är också en kluven stad. Vid sidan om alla högutbildade, studenter med framtidshopp och politiker som slår sig vid bröstet finns också en förtvivlan. Bredvid de högutbildade finns de som känner att de har valt fel utbildning men som har svårt att byta riktning när vuxenutbildningen är begränsad och CSN-månaderna har tagit slut. Vid sidan om universitetsstudenterna finns de ungdomarna som inte vill gå högre utbildning, och som ses på med viss skepsis (om man ska uttrycka sig fint) från universitetslundaborna. En ungdom som inte börjar plugga på universitetet och därmed inte får det värdefulla studentlegget och studentbostaden, tvingas flytta från staden i jakt på bostad. Kanske till en stad med en större mångfald och förståelse för att högre utbildning inte är människans viktigaste mål i livet. Och vid sidan om politikerna som slår sig för bröstet finns de hemlösa, flyktingarna som vi inte kan ta emot på grund av bostadsbristen, förskolebarnen vars barngrupper nu ökar igen och de äldre och funktionshindrade som tvingas välja ett privat alternativ för vård och omsorg i avsaknad av kommunala alternativ.

Lund är en fin stad, men många gånger långt ifrån fantastisk.

"Utanför budget-mötet pågår livet som vanligt"

Inledningsanföranden i budgetkommufullmäktige är igång! Varje parti har 12 minuter på sig att presentera sin budget och sina visioner.

"Utanför lever folk sina riktiga liv i två dagar", sa kommunstyrelsens ordförande (m) i sitt öppningsanförande. Här inne sitter det 100 nördar instängda i 20 timmar. Tur att det regnar ute.

Moderaterna inledde med att släppa en liten överraskning. De borgerliga partierna kommer lägga in ytterligare ett par miljoner till lärarlönerna, något som de verkar ha kommit på de senaste tre veckorna. Det räcker inte, men det är såklart bra att de har tagit sitt förnuft till fånga och ser att resurserna i skolan inte räcker.

Socialdemokraterna redovisar tre tydliga satsningar för en aktiv arbetsmarknadspolitik. Satsningar för fler arbeten genom ökade resurser, en aktiv näringslivspolitik och fortsatt förstärkning av utbildning, på alla nivåer. Precis en sådan politik som Lund behöver för ökad rättvisa och välfärd.

Två dagars kommunfullmäktigebudgetmöte

Mitten av juni. Maj och juni är alltid de värsta månaderna. Inte nog med att jag jobbar i en organisation som lever i akademiska år, där juni avslutar året med allt vad det innebär, så har också kommunpolitiken samma årscykel. Kommunfullmäktiges budgetmöte i mitten av juni både avslutar och inleder året. Det är minst sagt hektiskt.

Vi började för en halvtimme sedan och har tagit oss igenom moderaternas inledningsanförande och lyssnar nu på socialdemokraterna. De inledande anförandena, som i år har begränsats både i tid och i form (kortare inlägg och inga repliker förrän efter alla anföranden är slut).

Jag måste erkänna att jag är minst sagt opepp, nästan likgiltig, inför det här budgetmötet. Det är mitt åttonde budgetmöte, åtta år med borgerligt styre, och det känns inte som det kommer något nytt! Alla partierna hyllar Lund ("fantastisk", "unik", "himmelriket på jorden") och konstaterar såklart att motståndarna skulle förstöra allt och driva staden till sin avgrund. Jag kan inte riktigt uppbåda energi för detta. En borgerlig budget är visserligen alltid en katastrof och något som är lätt att skjuta i sank. Men det kommer ju inte något nytt!

torsdag, april 25, 2013

Ge oss våra 96 miljoner, annars...!


Kommunens budgetarbete är igång. Det innebär nedskärningar. Överallt. På alla verksamheter.

Det är inte jätteroligt att sitta på budgetberedning med kommunstyrelsens arbetsutskott i flera dagar. Varje nämnd kommer och presenterar sin budget för 2014. 45 minuter får de för att presentera hur läget ser ut nu, vad de behöver nästa år och vilka stora utmaningar de ser. Även om det såklart är otroligt intressant att få höra vad alla nämnder gör och se vad allt kostar, så är det samtidigt en väldigt deprimerande upplevelse. Det blir nämligen nedskärningar över hela linjen.

[Eller ”anpassningskrav”, som Kultur- och fritidsnämndens folkpartistiska ordförande lite skämtsamt kallade det. ”Anpassningskrav till en mindre budget, och vi lever såklart upp till kraven!”, som om det är en tävling om vem som kan ”anpassa” sin budget bäst till kraven på nedskärningar. En tävling om vem som är bäst i klassen på att skrota ”onödig” verksamhet.]

Priser och löner ökar...
Varje år räknat konjunkturinstitutet, en statlig myndighet, på hur mycket löner och priser kommer stiga de kommande åren. Varje år kostar saker lite mer och lönerna stiger lite. Detta påverkar alla, oss vanliga människor (vi, dock ej studenterna, tjänar lite mer, men får också betala lite mer i hyra), företagen (det kostar lite mer att köpa in saker att sälja och lönerna för de anställda ökar lite) och såklart kommunen. Kommunen köper en massa saker, allt från skolmat till blommor att plantera ut i parkerna, och har massor av anställda som ska ha löner.

... med 2,4 %...
Konjunkturinstitutet har räknat ut att priser och löner kommer stiga med i genomsnitt 2,4 % nästa år. Det betyder att alla verksamheter måste ha minst 2,4 % mer i budget för att kunna köpa lika mycket saker och ha lika många anställda. 2,4 % på kommunens kostnader på 4 miljarder är 96 miljoner. Så mycket måste kommunen satsa för att behålla verksamheten på samma nivå. Men kommunen har inte så mycket pengar.

... men nämnderna får bara 1 %...
Den borgerliga majoriteten struntar i konjunkturinstitutets 2,4 %. Eller ja, de tror nog på siffrorna, men de väljer att bortse från dem. Man skulle kunna säga att de väljer att flytta till en parallell verklighet. En verklighet där löner inte stiger och priser inte ökar. Istället väljer borgarna att ge alla nämnder bara en enda procent (1 %) för att täcka ökade löner och priser.

... och hur klarar man sig då?
En enda procent. Istället för två komma fyra. Vad händer då? Ja, det är ju ganska logiskt egentligen. Det kommer inte finnas tillräckligt mycket pengar för att betala ut alla löner och köpa samma saker som tidigare. Och vad händer då? Jo, då blir det nedskärningar, över hela linjen. Överallt.

I mitten av maj kommer den borgerliga majoritetens budgetförslag. I mitten av juni beslutar kommunfullmäktige om budgeten för 2014. Först då vet vi hur allvarligt läget egentligen är.

Men, njut nu av solen och ta ett par djupa andetag vårluft! Försök att inte tänka på de större barngrupperna i förskolan eller de mer stressade besöken av hemvården hos kommunens äldre...


torsdag, mars 21, 2013

Stäng Bangatan för personbilstrafik NU!

Kommunfullmäktige har fått in ett medborgarförslag om att stänga Bangatan, den gata som går förbi stationen, öster om spåren. Det är en gata som lider av totalt trafikkaos under rusningstid. Stadsbussar, regionalbussar, gångtrafikanter, cyklister, privatbilar och taxibilar samsas på en och samma gata. (Dessutom en gata med gatsten, vilket gör det hela värre...). Medborgarförslaget är dessutom väl underbyggt, med olika alternativ och konsekvenser.

Att stänga Bangatan för privatbilism är kanske den mest självklara och enkla politiska frågan i Lund. Vi måste sluta köra bil så mycket, framförallt av klimatskäl. En mycket stor del av utsläppen kommer från trafik, och de är otroligt enkla att ändra på - sluta köra bil så mycket. Åk mer buss! Det kan vara lite jobbigt för den enskilda människan, men i de allra flesta fall är det fullt möjligt.

Det går alldeles utmärkt att åka buss till Lund C från nästan alla delar av stan, både stadsdelar och orter utanför innerstan. För de få tillfällen då man måste åka bil till stationen går det lika utmärkt att hämta och lämna resenärer vid Västra stationstorget, där det både finns parkeringshus och korttidsparkering.

Det hela är väldigt lätt. Stäng Bangatan för personbilstrafik nu. Vänta inte. Utred inte mer. Inga konstigheter.

Prat, prat, prat, i dagarna två.

Om tre månader kör kommunfullmäktige budget-möte. I dagarna två, 08.30-22.30. Det är väldigt väldigt många timmar. Och såklart en budget på väldigt mycket pengar.

Men det är hemskt mycket pratade. Under våren har diskussionen kommit igång om hur vi ska göra för att göra budget-mötet mer effektivt, och kortare. Två hela arbetsdagar på möte är lång tid för oss ledamöter, framförallt för oss små partier som inte är så många som kan dela på arbetet (i Vänsterpartiet är vi bara 6 personer, på fyra platser).

Så hur gör man ett budget-möte mer effektivt? I kommunfullmäktige sitter 100 personer (varav 65 ledamöter med rösträtt). Alla är kanske inte jättepratglada, men en majoritet av ledamöterna står gärna i talarstolen både en och två och tre gånger under ett möte. Budgetmötet är ju ett viktigt möte, där vi förutom budgetyrkanden, har möjlighet att prata politik ur ett bredare perspektiv och lyfta mer ideologiska frågor.

På eftermiddagens möte med demokratiberedningen pratade vi om just detta. Kommunen har ingen möjlighet att sätta talartidsbegräsningar på de enskilda talarna, man får faktiskt inte det enligt kommunallagen. I Lund har vi en frivillig överenskommelse på fem minuters talartid i ett inlägg, men den som sitter ordförande får inte avbryta utan bara knacka lite lätt med en penna för att påpeka att tiden drar iväg.

Två möjligheter från Stockholm presenterades. På ett ställe har man bestämt att varje punkt på dagordningen får ta en viss tid, när den tiden har runnit ut får ingen mer prata (alla stryker sig frivilligt, eftersom ingen kan vägras prata enligt kommunallagen). På ett annat ställe hade varje parti fått varsin total talartid, beräknat på antalet mandat och partiets storlek. När den tiden är slut får ingen mer från det partiet prata.

Lund kommer nog inte göra något av de två ovanstående lösningarna. Vi enades dock om att försöka minska ner tiden för den allmänna debatten i inledningen av budget-mötet, så att bara en från varje parti får prata då. Det kommer förhoppningsvis korta ner mötestiden en del...

"Forskningsanläggning grundad på neutronspridning" (KF)

Dagens stora KF-ärende är en detaljplan! Och en väldigt speciell sådan: för en "forskningsanläggning grundad på neutronspridning". I dagligt tal kallas anläggningen ESS, European Spallation Source. ESS är ett av Lunds största projekt någonsin. Lunds universitet har fått bli värd för en jätteforskningsanläggning, där naturvetenskaplig forskning som har med typ fysik och sånt att göra, ska bedrivas. En stor mängd forskare förväntas komma till Lund för att använda sig av anläggningen. Den finansieras av flera länder tillsammans och kommer vara ytterst internationell. Läget i Lund är av stor betydelse. Nära till ett stort universitet och i en region med goda kommunikationer (inte minst en stor internationell flygplats). Tack vare, eller på grund av, ESS (och MAX IV som byggs av Lunds universitet i närheten) kommer Lunds kommun bygga ett helt ny stadsdel (Brunnshög/Solbjer) och en spårväg, för att klara av det antalet personer som kommer att verka vid ESS.

Även om det inte är Lunds kommun som bygger eller driver ESS är vi i högsta grad involverade. Lund kommer påverkas genom att fler kommer att bo och arbeta här, det kräver kommunal service, speciellt en (flera?) stor och välfungerande internationell skola. Även kommunikationerna, med snabb kollektivtrafik, är kommunens och regionens ansvar.

Men ESS är inte okontroversiellt. Den byggs på väldigt bra åkermark, och kommer innebära stor belastning på kollektivtrafiken, även om vi får till stånd en bra spårvägslinje. Vår internationella skola är fulltecknad redan nu, långt innan de stora forskargrupperna har anlänt. Vänsterpartiet har varit kritiska av dessa anledningar. Miljöpartiet har in i det sista stretat emot, men väljer nu att rösta för detaljplanen (men reservera sig mot det ändå). Vi har krävt att miljöpåverkan ska minimeras, att politiken kring de olika markköpen i området ska vara  transparent och renhårig och att spårvägens tidsplan måste hålla så att den är igång innan ESS är igång.

Jag tror att det blir bra till slut. Lund är en stad där forskning  och nytänkande på alla områden ska få mycket utrymme, både andligt och fysiskt. Det är en ära för Lund att få vara värd för ESS, men vi måste komma ihåg att det finns mer i Lund än bara ESS...

Och som kommunstyrelsens ordförande (m) sa i sitt anförande: "Och det är ju alltid roligt när någon annan betalar!"

Se även min partikamrat Mats Olssons blogginlägg om markköpen: Den fantastiska jordaffären. 

"Främlingsfienden inom oss"

Idag är det FNs dag mot rasism ("internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering"). Kommunfullmäktige har därför bjudit in Bengt Westerberg, f.d. partiledare för folkpartiet och idag regeringens utredare mot främlingsfientlighet. Hans anförande hade rubriken "främlingsfienden inom oss", och fokuserade på att man måste börja med att se sig själv och granska sina egna värderingar. Det var första gången han bjudits in för att prata inför ett kommunfullmäktige, och Westerberg tryckte på att lokalpolitiken kan göra stor skillnad i arbetet mot diskriminering och vardagsrasism. Westerberg citerade också ett långt stycke ur Jonas Hassen Kheimiris aktuella och omdiskuterade debattartikel "Bästa Beatrice Ask" (som var startskottet till twitterhashtagen #bastabeatrice). Ett kort anförande, inga dramatiska eller kontroversiella saker, men fint, viktigt och tankeväckande.



torsdag, februari 28, 2013

Lite oetisk verksamhet är väl okej? (KF)


Ikväll är det kommunfullmäktige. Fem timmar mer eller mindre intressant debatt, varav två i skrivandets stund redan är avklarade. Idag pratar vi om finanspolicy, taxor i kultur/fritidsverksamhet, bildande av forskningsaktiebolag inom vattenforskning, motion om arbetet mot hemlöshet, m.m...

Det är med finanspolicy för kommunen är verkligen inte lätt sak. Jag läste nationalekonomi på universitetet för tio år sedan, men förstår ingenting om olika typer av upplåning, borgensåtaganden, derivatainstrument och annat mystiskt.

Men som samhällsvetarhumanist är det därför lite spännande när det kommer ett stycke om etik. Ett stycke på hela tre korta stycken. Etik-stycket kan sammanfattas med "vi vill göra bra saker fast kan acceptera att vi gör lite dåliga saker också".

Finanspolicyn slår fast att kommunen kan investera i företag som till max 10 % ägnar sig åt verksamhet som rör krigsmaterial, pornografi, alkohol och tobak. Dessutom är det okej så länge man inte "uppenbart" bryter mot internationella konventioner som ILO (om arbetsrätt), barnkonventionen, mänskliga rättigheterna och internationella miljökonventioner.

Vi diskuterade detta ganska mycket i Vänsterpartiet. Teori stod mot praktik. Å ena sidan vill vi att kommunen ska agera totalt etiskt, inte bara till stor del, å andra sidan vet vi att kontrollen av etiska placeringar är svår. Men sådan är ju kapitalismen.

Vi yrkade i kommunfullmäktige att ta bort de 10 % och kräva totalt etiska placeringar, samt att ta bort ordet "uppenbart" och kräva att företag vi investerar i inte alls får bryta mot internationella konventioner. Dock slutade ärendet med en återremiss, ärendet skickas tillbaka för att diskuteras lite mer. Det är ju visserligen bra. Men ibland måste man bara bestämma sig.