fredag, juni 18, 2010

Budget KF 2010: grundskolan



Skoldebatt. Oj oj. Det är alltid de längsta, mest infekterade och mest detaljerade diskussionerna i kommunfullmäktige. Lund är en skolkommun, alla är engagerade i skolfrågor, alla har en åsikt om resursfördelningen och alla vill prata i detalj om sina små projekt. Det är därför helt omöjligt att spegla skoldebatten i Lunds KF - den handlar om allt och inget...

Oppositionen, svmpdv, satsar 19 miljoner mer på skolan än vad borgarna gör. Det gör vi tack vare att vi återställer skatten till samma nivå som 2006 - en höjning med 40 öre, ungefär 60 kr i månaden för en person som tjänar 20 000 kr. Vi har gjort ett räkneexempel vad pengarna skulle kunna användas till, och konstaterar att Lunds skolor skulle kunna anställa 85 nya lärare för dessa pengar. Det är ganska mycket. Om man inte vill köpa frukt för pengarna, eller datorer.
Om man lägger till de 15 lärare som vi satsar på i gymnasieskolan blir det totalt 100 nya lärartjänster i Lunds kommun med oppositionens budget. Det är inte kommunfullmäktige som anställer lärare eller bestämmer hur många lärare skolorna ska ha, det gör rektorerna.

Vi är övertygade om att den enskilt viktigaste faktorn för hög kvalitet i skolan är en hög lärartäthet. Det är därför vi har valt att räkna på hur många nya lärare vår budget innebär. Med 100 nya lärare skulle klasserna kunna minskas, undervisning i halvklasser kan ske oftare och föreskolegrupperna kanske äntligen nå målet 11/16 (11 i grupper med småbarn, 16 i grupper med stora). Med fler lärare har varje lärare mer tid att sätta sig ner med varje elev för att göra individuell planering eller prata om hur eleven mår i skolan.

Lund har ett resursfördelningssystem* som heter direkt skolpeng. Det innebär att alla pengar till skolan går direkt från kommunfullmäktige till den enskilda skolan, baserat på en skolpeng, en viss summa pengar, per elev. Vi i svmpdv tycker inte om direkt skolpeng, och detta har vi diskuterat otroligt många timmar sedan systemet började planeras direkt efter valet 2006. Massor av timmar... Genom direkt skolpeng får inte de två skolnämnderna pengarna (bara en liten del för att finansiera vissa småsaker) utan pengarna går ut till rektorerna, som bestämmer själva över sina pengar. Vi menar att det gör att politikerna i skolnämnden inte kan fatta politiska beslut om vad skolan ska göra, som större projekt eller satsningar på något speciellt. Direkt skolpeng innebär också att det blir omöjligt för skolpolitikerna att omfördela mellan skolor som har stora behov och skolor som har mindre behov. Vi politiker blir lite handlingsförlamade eftersom vi inte sitter på pengarna.


*Resursfördelningssystem. Det sätt som politikerna fördelar pengarna på, vem som bestämmer hur mycket ska gå till vad och efter vilka grundläggande principer. Det ligger mycket politik i vilket system man använder, eftersom systemen kan gynna eller missgynna olika grupper eller verksamheter.